Med bultande hjärta

Nu är det verkligen dags att sänka ned spjälsängen. Idag ska det
ske. Förstår inte varför vi inte gjort det tidigare, har ju tänkt på det
varje dag men aldrig kommit till skott. När hon låg i sängen för att
sussa nu idag hör jag plötsligt en duns och sedan ett skrik. Tänkte
nej, nej, nej och rusade dit med bultande hjärta. Trodde jag skulle
få se henne på golvet med brutna ben men hon låg kvar i sängen.
Som vanligt hade hon ställt sig på alla fyra men tappat balansen och
lagit pannan i kanten. Mitt hjärta bultar fortfarande. Idag ska det ske,
inga undanflykter. Skulle aldrig förlåta mig själv om något hände.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0