Mitt liv som mamma

Nuförtiden har jag fullt sjå med att jaga efter lillskruttan som drar
sig upp på fötter överallt. För det mesta är hon väldigt försiktig men
ibland vänder hon sig om, tittar på mig med stolthet i blicken och
släpper taget. Då gäller det att vara snabb om det inte ska bli stora
tårar.

Envis är hon också, lyfter man henne från tv-bänken är hon snart
tillbaka. Annars hittar hon nåt nytt ställe där hon kan resa sig upp.

Hon har även en förkärlek för sladdar och kontakter. Vi har ställt
gåstolen (som sällan används numera) ivägen för sladdarna vid
datorn. Men inte hindrar det vår envisa lilla busunge, den klättrar
hon enkelt över och under.